Ibland förstår jag inte hur jag bara får sånna känslor. 

Men dom bara växer i mig, känner mig värdelös som flickvän, vän, matte och arbetskamrat. 

Jag känner bara för att dra täcket över huvudet. Önskar jag orkade mer än det jag faktiskt gör. För jag orkar ingenting. 

Och det får mig oxå att känna mig värdelös. 

Jag som brukar ha energi till max och ba torka av mig smutsen som hamnar på mig, 

Men nu har allt slagit mig. Hårt i ansiktet...